Kan nedläggning stimulera lokal utveckling

Företag försvinner, verksamheter slås samman, offentliga organisationer flyttar.  Oron växer bland folk, särskilt på landsbygden. Urbanisering har blivit ett ord som andas både hopp och förtvivlan.

Är det då bara negativt eller skapas nya möjligheter? 
- Ett nedlagt regemente har givit plats för en högskola
- Ett glasbruk som flyttar ger ett metallåtervinningsföretag möjligheter att växa
- Sparbanken Skåne stänger sex kontor och ytterligare nio blir kontantfria, kan det skapa nya            sysselsättningsmöjligheter

Jan Seebass, oberoende debattör: 
- Kan nedläggning stimulera lokal utveckling?

Nedläggning av sparbankskontoren på mindre orter har givit upphov till debatt om ansvar och service. Sparbankerna, särskilt på mindre orter har under många år  inte bara haft stor ekonomisk betydelse för bygden utan har också ett stort symbolvärde och skapat trygghet.

Det stora bankhuset har andats stabilitet, kraft och utveckling. Kanske är nu endast symbolvärdet kvar samt viss service. Sedan länge är de flesta banker i stället vinstdrivna tjänsteföretag drivna av tjänstemannastyrda ägarekretsar. Det är egentligen märkligt att bankaktiebolag har kunnat ta över det starka varumärket Sparbanken. Hade detta varit möjligt i näringslivet? Nej det hade inte en stark motpart accepterat.  Den lokala förankringen drivs på annat sätt än genom ett kontor med begränsat öppethållande.

Beslut om att lägga ned kontor får stå för ägarna som får ta debatten med kunderna. Men det är ändå så att avveckling av olönsamma verksamheter skapar resurser för utveckling av nya produkter och tjänster. Det som i teorin kallas ”kreativ förstörelse”. Men hur kan orten eller byn möta det behov som ändå finns? Vilka tjänster kan utvecklas utan att det finns ett komplett bankkontor?  Om vi nu bortser från kontanthantering och beaktar vilka tjänster som befolkningen mest efterfrågar i den lokala banken, kan dessa i stor utsträckning utföras av personer med normal IT-vana.  Det vet bankerna och konsultbranschen mer än väl.

För några decennier sedan fanns telestugor runt om i landet som servade företag och befolkning med kommunikations- och datortjänster. Dessa försvann i takt med att de flesta har tillgång till tjänsterna på företag och på hemmaplan. Kanske finns det anledning att ta upp tanken på nytt; att i orter där behovet finns inrätta servicepunkter för IT-tjänster. Det finns säkert många f.d. bankanställda och andra som kan få sysselsättning och ge service till dem som inte är vana vid att hantera digitala betaltjänster. Sparbanksstiftelserna är säkert positiva till att stödja sådana projekt förutsatt att de på detta sätt kan behålla bankernas kunder, som annars kanske ger sig iväg till någon nischbank. Allt detta finns sedan länge som privata initiativ, men på orter där bank läggs ned och bestörtningen är stor skulle en servicepunkt kunna vara lösningen.

Detta handlar enbart om de administrativa tjänsterna, hanteringen av kontanter är en nationell fråga, som bl a Hembygdsförbundet tagit upp  och som kräver andra lösningar. Men även här kan lokala initiativ vara en lösning.

Föreningslivet och småföretagen har här en chans att agera med stöd av resurser i det nya landsbygdsprogrammet för lokalt ledd utveckling som administrerar resurser från EU:s landsbygdsfond, Regionala utvecklingsfond och Socialfonden. Resurserna bara väntar på att utnyttjas för lokal utveckling.

 

 

17 maj 2015