Värdet av ideell tid

Ungdomar, folk mitt i livet, pensionärer, högavlönade, arbetslösa, invandrare, föräldrar med små barn, föräldrar med utflugna barn - listan kan bli hur lång som helst. Med vadå undrar du kanske? Jo människor av alla kategorier som avsätter sin tid i föreningslivet och som jobbar utan att få betalt. Ideell tid kallar man det eller kanske ännu hellre ideella krafter.
    Vad skulle hända om alla dessa gick i strejk och bestämde sig för att ta betalt i stället för att jobba utan ersättning? Vad skulle hända om alla dessa "gratisjobbare" slutade? Jo antagligen skulle både föreningsliv och olika ungdomsverksamheter dö sotdöden.  
    Men om man skulle sätta något slags ekonomiskt mått på de ideella krafterna, vilka siffror ska man då använda för att omsätta den ideella tiden i pengar? Finns det överhuvud något rättvisande ekonomiskt mätinstrument? 
    Jo det gör det faktiskt. Från och med EU-perioden 2007-2013 har Leader funnits som en del i landsbygdsprogrammet. Under EU-perioden 2014-2020 är fyrtioåtta områden i Sverige från norr till söder anslutna till programmet. Leader är en förkortning på franska Liaison entre actions de développement de l'économie rurale, som översätts till Samverkande åtgärder för utveckling av landsbygdens ekonomi. Finansieringen sker med medel från offentlig, privat och ideell sektor. Pengarna delas ut till  olika projekt på landsbygden. Trettio procent finansieras ideellt eller privat. 

Ett räkneexempel
Privat finansiering kan till exempel vara en företagare som sätter in pengar i ett projekt eller som bidrar med arbete som normalt ingår i företagets verksamhet och som han eller hon i sin vardag fakturerar. I stället för att då ta betalt säger företagaren, som är grävmaskinsentreprenör,  till exempel att: 
    - Jag har arbetat fem timmar i projektet med att gräva. Min ordinarie taxa är 600 kronor i timmen plus moms. Det blir 3 750:-. Nu sätter jag in den summan i projektet som privat medfinansiering.  
    - Jaha, säger de andra projektdeltagarna, hur ska vi göra nu då? Vi är ett byalag med medlemmar som jobbar utan ersättning. Hur ska vi kunna vara med och finansiera resten? Vi jobbar ideellt allihop och vi skulle ju medfinansiera projektet med 30 000:-. Då saknas det 26250:-. 
    Jo tack vare Leader finns ett mått på värdet av ideella insatser och det är 220:- per arbetad timme. Medlemmarna skulle i det här fallet behöva arbeta 120 timmar. 

Stort ekonomiskt värde i den ideella sektorn
Detta är ett intressat sätt att sätta ett ekonomiskt värde på ideella insatser. Vilka hisnande summor man skulle komma fram till. Utan att överdriva är det nog 70 % av Sveriges befolkning som är mellan 18 och 75 år. Det blir 6,58 miljoner människor. Om de i genomsnitt arbetar 10 ideella timmar var på ett år blir det 65,8 miljoner timmar. Om man då använder sig av det "leaderska" räknesättet blir värdet av dessa 1,48 miljarder konor.  
    Om vi använder oss av ett annat räkneexempel och utgår från hur många ideella föreningar det finns i stället blir resultatet ett annat. I Sverige finns  200 000 ideella föreningar. Dessa sysslar med ungdomsverksamhet, idrott, konst, kultur, djur, natur, byutveckling, politik, mat och religion etc. Det finns pensionärsföreningar, föreningar för ensamstående pappor, teaterföreningar, hembygdsföreningar och ännu fler. Folk går alltså samman för att göra något som för dem är viktigt. Det bränsle som dessa håller dessa föreningar vid liv är den ideella energin.  
    För att återgå till det ekonomiska värdet av denna energi kan vi använda oss av Snöstorps Hembygdsförening i Halmstad med sina 335 medlemmar som ett konkret räkneexempel. Föreningens karaktör gör att medelåldern är hög. Den ligger på cirka 65 år. När man mätte hur mycket föreningens medlemmar arbetade under ett år kom man fram till 4 400 timmar ideellt. Omsätter vi nu dessa timmar till pengar enligt Leaderkonceptet blir det 968 000:-. Tänk det!!!! En förening, ett år!!!!!!!!!!!!!
Förutom det fantastiska arbetet och det ekononomiska värdet har det skapat social samvaro och ökat välbefinnande. 

Ett tillskott till BNP
Sveriges bruttonationalprodukt var för 2017 knappt 4 580 miljarder kronor. Om nu alla medlemmar i de 200 000 föreningarna lade ned lika mycket tid som medlemmarna i Snöstorps Hembygdsförening i Halmstad skulle summan av detta bli 194 miljarder. Det är naturligtvis en osann ekvation, men visar ändå på att den ideella sektorn är oerhört betydelsefull ur ekonomisk synvinkel. 

Något för politiker att fundera över
- Vad betyder de ideella föreningarna lokalt, regionalt och nationellt?
- Vilket mervärde tillför de ideella föreningar inom olika sektorer?
- Vad skulle hända om ideella krafter gick i strejk eller krävde betalt?
- Vilken credit ger man de ideella föreningarna för deras arbete? Hur observerar man och uppmuntrar ideella krafter?

Hör gärna av dig om du har några synpunkter










(Lämna tom)
13 Dec 2018